Medeltida lagtextpoesi

Min uppfattning är att nöjesläsning inte alltid är det man tror. En utlovat rolig, spännande eller fantastiskt bok kan visa sig vara rena smörjan. På samma sätt kan en påtvingad måsteläsning eller en bok man hittar längst in i ett dammigt antikvariat och plockar med sig av gud vet vilken anledning vara den största läsupplevelsen man får.

I mitt jobb, som forskare, blir det en hel del måsteläsning. En hel del… Och 90% av den är verkligen sådär trist och långt ifrån nöjsam man kan komma även om det kanske tjänar sitt syfte ur informations- och jobbperspektiv. Men resterande 10% visar sig ibland vara riktiga guldkorn som man aldrig skulle ha hittat annars.

Medeltidslitteraturen bjuder på en hel del spännande läsning inte minst i form av hjälteepos som Beowulf och Rolandssången men jag vill flagga lite extra för ett av de där guldkornen som man nog inte direkt tänker på som toppenläsning. Jag vill lyfta fram landskapslagarna som poesi och kunskapskälla.

A krist skulu allir kristnir troæ. at han ær guß oc æi æru gußer flere æn han æn. angin skal afgußum blotæ. ok ængina lundi ællr stenæ troæ. allir skulu kirkiu dyrkæ.

Det här är ett utdrag ur Upplandslagen från slutet av 1200-talet. Man begriper inte särskilt mycket vid första anblicken men visst är det väl poesi..? Jag skulle nog, historie- och boknörd som jag är, kunna läsa lagtexterna som de är bara för det där vindlande, och ofta obegripliga, språkets skull. Men ännu mer får man ju ut av det om man går till nyutgåvorna som är omskrivna till mer nutida svenska och dessutom ofta kommer med förklarande inledningar och annat intressant. Då får man förutom ren poesi också en början till förståelse för hur människor tänkte då och där, vilka regler de ansåg vara viktiga och hur olika normerna såg ut  i olika delar av Sverige.

Känner du av informationsstressen och inte vill veta ett enda dugg om hur folk hade det förr så tycker jag bara att du kan släppa den aspekten och segla bort på lagtextpoesin istället. Det går. Och det är inte bara vindlande vackert, det är grymt också:

Dräper man eller kvinna sitt barn, hedet eller kristet, med vett och vilja, eller mördar det, eller barn sin fader eller sin moder, om någon så gör, skall man stegla en man och stena en kvinna om det är uppenbart för alla.*

*Utdraget hämtas från Magnus Erikssons landslag (1962 års upplaga) som var en samlande lagsamling som skrevs ner under senare delen av 1300-talet.

/Helena, Fiktiviteter