Vampyrfeber – redan då

I mitt förra gästinlägg tipsade jag om den brutalt ironiska texten Ett anspråkslöst förslag och den hemska tanke som diskuteras där. När vi ändå är inne på fruktansvärda saker är det rätt logiskt att fortsätta på det spåret, eller hur? Vi kan förflytta oss till skräckromanernas värld – en genre som formades under romantiken – och där göra ett besök hos Bram Stoker som lyckats skrämma halvt ihjäl många läsare med sin bok Dracula. Det är fasansfull läsning och trots att det är några år sedan jag läste boken minns jag än idag hur jag såg allting framför mig, på samma sätt som man ser en riktigt hemsk film… Jag tror inte att jag säger just något mer! De hår som kommer att resa sig i nacken på dig medan du läser är svaret på din fråga om det verkligen kan vara så himla läskigt.

Det som skrevs under romantiken är ofta väldigt fantasieggande, med detaljerade naturskildringar som ger extra färg åt berättelsen. Man förflyttas till urgamla stenslott med fuktiga källarhålor, förbjudna rum och fängslande torn. Man rör sig på vindpinade hedar och står ensam mot vädrets makter eller man gömmer sig bland skogens krumma träd med slingrande växtlighet som snärjer en i sina långa lianer. Vargen ylar på håll och luften är tung av mystik. Det är fullmåne och slöjliknande moln rör sig hetsigt över den mörka natthimlen… Ja, du ser det framför dig – eller hur..?

/En bok om dagen

Foto Flickr: 1suisse